Vad är de lyckligaste perioden eller ögonblicket i ditt liv? Jag har fått den frågan några gånger.

 

-För de första tänker jag alltid på studenten, det ögonblicket när man sprang ut och tårarna rann längs kinderna och de första man säger till mamma är " Jag klarade det!"

 

- Men när jag tänker efter lite mer så tänker jag på hösten 2010. Jag var väldigt glad då, förutom i september då allt var ganska kaos. Men under den hösten så lärde jag känna en väldigt fin vän i Götet, jag åkte mycket upp dit och hälsade på, under den tiden träffade jag också en väldigt fin person som jag blev kär i. Jag insåg att jag är inte kär i kärleken, jag är verkligen kär i personen. Dessutom var jag med dom två på Håkan konsert. Hur fint som helst. Då var jag sjukt lycklig. (sen lämnade dom mig, men det är en annan historia)

 

- Sen precis ibörjan av helsjön, just det ögonblicket när jag satt uppe på berget med en fin pojke och solen höll just på att gå ner, (lite lagom klyschigt sådär) och han spelade en låt för mig på sin gitarr. åh, det var verkligen fint, solen lyste på honom då när han sjöng och spelade, de går inte riktigt att beskriva, Jag var väldigtväldigt glad då.

 

-Sen Helsjön, i våras, min födelsedag, jag hade fina människor omkring mig som alltid hade funnits där under hela året. Min födelsedag var väldigt rolig, särkilt när vi dansade i vardagsrummet. Jag insåg hur mycket jag kommer sakna det här.

 

- Och såklart Anafora, de två veckorna när jag arbetade där, lärde mig lite arabiska, Jag bara va, levde. Det var härligt.

 

På något sätt känner jag att nr 2 och den sista slår allt. Det va länge sen jag upplevde något liknande.